Ängrar - Dermestidae

copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Pälsänger
Larv och tomt "larvskal", dvs. den hud larven ömsat för att kunna växa. Efter att ha ömsat hud några gånger förpuppas larven och så småningom kliver den fullbildade skalbaggen ut ur puppan.
 
ägg
larv
puppa
fullbildad skalbagge
ägg
larv
osv.
Ängrar
Dermestidae
är en familj av små skalbaggar som under sin larvperiod lever av huvudsakligen animaliskt material. Utomhus fungerar de som renhållare men inomhus uppträder många som skadedjur. Som fullbildade skalbaggar kan ängrar - liksom de flesta skalbaggar - flyga och flera arter besöker blommor i jakt på pollen och nektar. Och så flyger de då - emellanåt - in i bostäder och lägger ägg som kläcks till hungriga larver...
I Sverige har man hittat cirka 35 arter.
 
Ängrarna på bilderna upphittades för övrigt i samma danska sommarhus (hyrt förstås!) som den här silverfisken. Den fuktsökande silverfisken gör normalt ingen skada men ängrarna är mindre trevliga om de får vistas för länge inomhus.
 
Pälsängern Attagenus pellio kan som larv leva av päls, ylletyger, ylletröjor och liknande och kan ställa till med viss skada - hål i tröjor, avgnagd sammet, avgnagda brödpenselspröt etc - om den får härja ostört i garderober och kökslådor. Den fullbildade skalbaggen är 4-5 mm lång och svart med en liten rund grå hårtofs mitt på varje täckvinge nära sömmen.
 
Vågbandad pälsänger är brun med ett ljusare, vågigt tvärband på täckvingarna.
 
Fläskängern Dermestes lardarius är som fullbildad skalbagge 7-9 mm lång, svart med ett brett gulgrått parti på inre/främre hälften av täckvingarna.
 
Som andra skalbaggar har ängrar en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.
 


 

 
UNESCO, som har en webbsida om hur man skyddar museisamlingar från att bli uppätna av ängrar (det finns, förutom de här nämnda, ängerarter som specialiserat sig på naturaliesamlingar), rekommenderar förutom regelbunden städning att fönster förses med insektsnät och att inga pollenrika växter - varifrån skalbaggarna lätt kan kliva inomhus - planteras utmed byggnadens väggar.
 


copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Fläskänger på språng.
Det är många som frågar om de här krypen så här kommer några svar:
- Ängrarna börjar sina liv som ägg som en fullbildad skalbaggshona varit där och lagt, de uppstår inte av sig själva p.g.a någon brist på städning eller så.
- Larverna fortplantar sig inte, men finns det fler små ägg så kan det kläckas fler larver.
- De flesta "svenska" ängerarterna finns normalt utomhus men några klarar inte klimatet utan överlever bara inomhus. Utomhus fungerar ängrar som renhållningsarbetare och sätter i sig bl.a. sådant som blir kvar av rovfåglars, andra rovdjurs och jägares byten (päls, tagel, ull m.m). Ibland kan de komma inomhus och lägga ägg som kläcks till hungriga larver. Man kan "bli av med ängrarna" genom att plocka bort dem (borsta bort dem, frysa eller tvätta bort dem) men det är svårare att hindra att en ny hona dyker upp och lägger ägg.
Bli av med pälsängrar?
 
STÄDA
STÄDA STÄDA
STÄDA STÄDA STÄDA
 
Dvs, regelbunden vanlig städning och regelbundna garderobsröjningar för att kolla upp om någon änger tagit sig in.
 
Klippt ur hemkunskapsbok:
 
För att få bort ägg och larver av ängrar (och annat som t.ex. mal) ska samtliga plagg i garderoberna tvättas eller borstas några gånger om året och - läser jag vidare - "glöm inte fickor och byxuppslag".
 
Naturhistoriska riksmuseet har ett informationsblad där man föreslår djupfrysning (4-5 dygn) av angripna plagg och noggrann städning av fyndplatsen.
 
Sådant som man inte tänker använda på länge kan man också lägga - rengjort - i plastpåsar (utan hål!).
 
Något av vad ängrar äter:
  • ylletyger
  • ulltröjor etc
  • hår av katt, hund, häst, människa mm
  • dun och fjädrar
  • andra döda insekter
 
 
 
 
 
NÅGRA ANDRA iNSEKTER SOM KAN DYKA UPP iNOMHUS:
 
museiänger
vanlig tjuvbagge
silverfisk
ugnssmyg
 
Sök efter fler "inomhuskryp".



 
ORDNiNGSkalbaggarCOLEOPTERA
FAMiLJ      Ängrar      Dermestidae

 
 
 
fler "inomhuskryp":
   silverfiskar
   sorgmyggor
   ängrar
   pälsängrar
   fläskängrar
   museiängrar
   boklöss
   kackerlackor
 
[mest aktuell som innehållsförteckning är menyn i ramen till vänster]
 
andra insekter på www.entomologi.se
   fjärilar
     praktfjärilar
     citronfjäril
     sorgmantel
     påfågelöga
     nässelfjäril
     vinbärsfuks
     tistelfjäril
     pärlemorfjärilar
       silverstreckad pärlemorfjäril
     blåvingar
 
Testa om du känner igen några vanliga fjärilar?
vilken fjäril?
 
stora trollsländor
flicksländor och jungfrusländor
 
allmänt om insekter
holometabol utveckling
insekternas morfologi
 
 
 
Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 

 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se