| ORDNiNG | Skalbaggar | COLEOPTERA |
| FAMiLJ | Ängrar | Dermestidae |
Ängrar - Dermestidae |
Pälsänger ↑
Larv och tomt "larvskal", dvs. den hud larven ömsat för att kunna växa. Efter att ha ömsat hud några gånger förpuppas larven och så småningom kliver den fullbildade skalbaggen ut ur puppan. ägg larv puppa fullbildad skalbagge ägg larv osv. |
Ängrar Dermestidae är en familj av små skalbaggar som under sin larvperiod lever av huvudsakligen animaliskt material. Utomhus fungerar de som renhållare men inomhus uppträder många som skadedjur. Som fullbildade skalbaggar kan ängrar - liksom de flesta skalbaggar - flyga och flera arter besöker blommor i jakt på pollen och nektar. Och så flyger de då - emellanåt - in i bostäder och lägger ägg som kläcks till hungriga larver... I Sverige har man hittat cirka 35 arter. Ängrarna på bilderna upphittades för övrigt i samma danska sommarhus (hyrt förstås!) som den här silverfisken. Den fuktsökande silverfisken gör normalt ingen skada men ängrarna är mindre trevliga om de får vistas för länge inomhus. Pälsängern Attagenus pellio kan som larv leva av päls, ylletyger, ylletröjor och liknande och kan ställa till med viss skada - hål i tröjor, avgnagd sammet, avgnagda brödpenselspröt etc - om den får härja ostört i garderober och kökslådor. Den fullbildade skalbaggen är 4-5 mm lång och svart med en liten rund grå hårtofs mitt på varje täckvinge nära sömmen. Vågbandad pälsänger är brun med ett ljusare, vågigt tvärband på täckvingarna. Fläskängern Dermestes lardarius är som fullbildad skalbagge 7-9 mm lång, svart med ett brett gulgrått parti på inre/främre hälften av täckvingarna. Som andra skalbaggar har ängrar en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.
|
||
UNESCO, som har en webbsida om hur man skyddar museisamlingar från att bli uppätna av ängrar (det finns, förutom de här nämnda, ängerarter som specialiserat sig på naturaliesamlingar), rekommenderar förutom regelbunden städning att fönster förses med insektsnät och att inga pollenrika växter - varifrån skalbaggarna lätt kan kliva inomhus - planteras utmed byggnadens väggar.
↑Fläskänger på språng.
Det är många som frågar om de här krypen så här kommer några svar:- Ängrarna börjar sina liv som ägg som en fullbildad skalbaggshona varit där och lagt, de uppstår inte av sig själva p.g.a någon brist på städning eller så. - Larverna fortplantar sig inte, men finns det fler små ägg så kan det kläckas fler larver. - De flesta "svenska" ängerarterna finns normalt utomhus men några klarar inte klimatet utan överlever bara inomhus. Utomhus fungerar ängrar som renhållningsarbetare och sätter i sig bl.a. sådant som blir kvar av rovfåglars, andra rovdjurs och jägares byten (päls, tagel, ull m.m). Ibland kan de komma inomhus och lägga ägg som kläcks till hungriga larver. Man kan "bli av med ängrarna" genom att plocka bort dem (borsta bort dem, frysa eller tvätta bort dem) men det är svårare att hindra att en ny hona dyker upp och lägger ägg. |
Bli av med pälsängrar? STÄDA STÄDA STÄDA STÄDA STÄDA STÄDA Dvs, regelbunden vanlig städning och regelbundna garderobsröjningar för att kolla upp om någon änger tagit sig in. Klippt ur hemkunskapsbok: För att få bort ägg och larver av ängrar (och annat som t.ex. mal) ska samtliga plagg i garderoberna tvättas eller borstas några gånger om året och - läser jag vidare - "glöm inte fickor och byxuppslag". Naturhistoriska riksmuseet har ett informationsblad där man föreslår djupfrysning (4-5 dygn) av angripna plagg och noggrann städning av fyndplatsen. Sådant som man inte tänker använda på länge kan man också lägga - rengjort - i plastpåsar (utan hål!). Något av vad ängrar äter:
NÅGRA ANDRA iNSEKTER SOM KAN DYKA UPP iNOMHUS: museiänger vanlig tjuvbagge silverfisk ugnssmyg |
|
|
fler "inomhuskryp":  silverfiskar sorgmyggor ängrar pälsängrar fläskängrar museiängrar boklöss kackerlackor[mest aktuell som innehållsförteckning är menyn i ramen till vänster] andra insekter på www.entomologi.se fjärilar praktfjärilar citronfjäril sorgmantel påfågelöga nässelfjäril vinbärsfuks tistelfjäril pärlemorfjärilar silverstreckad pärlemorfjäril blåvingarTesta om du känner igen några vanliga fjärilar? vilken fjäril? stora trollsländor flicksländor och jungfrusländor allmänt om insekter holometabol utveckling insekternas morfologi |
|||
Sidan gjordes av I Ljungström  Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen. Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten. COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen www.entomologi.se |
|||