BiLDER LADDAS...


Hoppstjärtar - COLLEMBOLA - foto och text.
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
Samtliga bilder är kraftigt förminskade & märkta.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se/
 

 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

En hjord klothoppstjärtar - Symphypleona - betar fridfullt på en gammal staketstolpe. Först ser de mest ut som små blanka ägg (2-3 mm) men sedan ser man att de faktiskt rör på sig. Petar man lite på dem använder de sin inbyggda katapult - hoppgaffeln i bakändan - och smätter iväg. Blixtsnabbt!





 
COLLEMBOLA
Hoppstjärtar

DET VETENSKAPLiGA NAMNET:

COLLEMBOLA
 
kolla = klister
embolos = ngt spetsigt; stång, spak
 
Namnet kommer från grekiskan och syftar på den ventraltub som finns under bakkroppens första segment och som bl a fungerar som ett slags vidhäftningsorgan [1].
 
STADiER: AMETABOL UTVECKLiNG
 
a- = utan
metabolä = förändring, förvandling
 
ägg -> imago (fullbildad)
 
Kollembolerna ömsar hud ett antal gånger både under uppväxt och som vuxna.
 
Om HOPPGAFFLAR, ÖGON & SPERMAPAKET: De flesta hoppstjärtar är försedda med en hoppgaffel (furca eller i diminutivform: furcula - liten gaffel) som är fäst vid näst sista bakkroppssegmentet och ligger uppspänd under kroppen. Hoppgaffeln är upphakad i en sorts snäppanordning - tenaculum - som kan lossas blixtsnabbt när kollembolen vill hoppa iväg. Den här klothoppstjärtens hela längd är knappt 3 mm. Hoppgaffel ligger uppfälld under kroppen.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Alla hoppstjärtar är inte grå eller bruna, här finns några små gula.
 
Hoppstjärtarna har inte några fasettögon utan endast punktögon. Fast inte bara två som det kanske ser ut som. Varje "öga" består i själva verket av ett antal punktögon. En del hoppstjärtar har inga ögon alls.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Hoppstjärtarna parar sig inte utan hanarna producerar ett spermapaket som honorna sedan hämtar upp. Andra insekter som inte parar sig utan föredrar paketavlämnande är bl.a silverborstsvansar (bl.a. silverfiskar)
 
ARTER i SVERiGE:
  • >2454 (tidigare okända arter hittas hela tiden)
Man räknar med att mindre än 10% av världens hoppstjärtar är kända [2]. Dessa 10% utgörs av fler än 7 000 olika arter! Tidigare okända arter hittas hela tiden så alla siffror är högst ungefärliga.
 
De 18 hoppstjärtfamiljer som hittats i Sveige representerar tre underordningar:
  • Arthropleona - ledhoppstjärtar >205 arter
    Ledhoppstjärtarna har en långsmal kropp med tydliga segmentgränser.
     
    copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
     
    På bilden ovan en brokhoppstjärt Entomobryidae sp.
     
  • Neelipleona - dvärghoppstjärtar >=2 arter
    Dvärghoppstjärtarna är runda med otydliga segmentgränser.
    Bland dvärghoppstjärtarna finns bl a en liten, blind och högst 0.5 mm lång art med det vetenskapliga namnet Megalothorax minimus; megalothorax kommer från grekiskan och betyder - stor torso!
     
  • Symphypleona - klothoppstjärtar >=38 arter
    (på bilderna högst upp på sidan)
     

VAR HiTTAR MAN DEM? Har man väl uppmärksammat dem en första gång så ser man dem i princip överallt. På trädstammar i skuggiga, fuktiga skogar kan man t ex hitta mängder av klothoppstjärtar.
 
De flesta hoppstjärtar lever annars i markens förnaskikt där de spelar stor roll för nedbrytningen av organiskt material. På en kvadratmeterstor yta i en normal skog ska man kunna hitta i genomsnitt ca 40 000 hoppstjärtar (och ännu fler kvalster fast de hör till spindeldjuren)! [2]
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
En del hoppstjärtar lever i vatten, andra i blomkrukor och till och med uppe på Alpernas snöfält finns det hoppstjärtar. Där lever glaciärloppan Isotoma saltans på pollen och annat som kan tänkas blåsa dit.[3]
 
MATVANOR: De flesta hoppstjärtar lever av organiskt material, bl a alger, lavar, svamp, multnande växtämnen, pollenkorn.
 
 
allmänt om insekter
LiTTERATUR & KÄLLOR:



4 Uppgifterna om antal arter i Sverige kommer från Sveriges Entomologiska förenings hemsida.
 
TEXT & FOTO
 
Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 

 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se