Tvestjärtar - DERMAPTERA |
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Tvestjärtar DERMAPTERA Insekterna i ordningen tvestjärtar är långsmala och oftast bruna till färgen, de har korta läderartade täckvingar (eller inga vingar alls), ofta ett par flygvingar som vid vila ligger hopvikta under täckvingarna, trådlika antenner, bitande mundelar och en karakteristisk "tång" längst bak. Majoriteten av världens uppåt 1 800 (?) kända tvestjärtarter håller till i tropikerna. I Sverige finns fyra arter (plus någon tillfällig gäst då och då). De flesta tvestjärtar är allätare. De kan tugga i sig sådant som späda växtdelar men sätter också i sig insekter som bladlöss och kan rent av göra större nytta som bladlusbekämpare än nyckelpigorna, enligt en del rapporter. Tvestjärtar används som skadedjursbekämpare i kommersiella fruktodlingar. Tvestjärtar är huvudsakligen aktiva nattetid (det är då de stormar brevlådor!). Om dagen kan man hitta tvestjärtar som sitter och sover i buskar - gärna inkilade i någon bladrulle (med huvudet nedåt och tången käckt uppstickande) eller mellan två blad. Mest håller de kanske till på marken under stenar och annat; de gillar hursomhelst att ha det trångt och lågt i tak. Däremot har tvestjärtar förstås inte något speciellt intresse för människoöron som man skulle kunna tro med tanke på vad de kallas på språk som danska (ørentvist), franska (perce-oreille) och (brittisk) engelska (earwig). FÖRVÄXLiNGSRiSK? Lite liknande - långsmala insekter med mycket korta täckvingar - är skalbaggarna i familjen kortvingar, men de saknar tvestjärtarnas tång. |
VAD HAR DE TÅNGEN TiLL? Tvestjärtar verkar använda tången främst som försvar och viftar man lite lätt med ett finger framför en tvestjärt så kan man också konstatera att den i alla fall försöker se lite skräckinjagande ut: ned med framkroppen, upp med bakkroppen, spreta med tången. Vingförsedda tvestjärtar ska också använda tången när de vecklar ihop flygvingarna och paketerar dem under de korta täckvingarna. Av de arter som förekommer i Sverige är det dock bara liten tvestjärt som sägs flyga regelbundet. Tvestjärtar genomgår en ofullständig förvandling; de har en hemimetabol utveckling med stadierna ägg, larv och imago. Tvestjärtar lägger sina ägg i jordhålor, under stenar och liknande och de vaktas och sköts om av honan (och hannen?). Även de yngsta larverna vaktas och matas (!) - åtminstone hos en del arter - av honan. Tvestjärtslarver ser ut ungefär som små vuxna - tvestjärtar har en hemimetabol utveckling (inget puppstadium) - och växer som alla andra insekter genom att ömsa huden när den blivit för trång (hormoner styr det hela). I de tidigare larvstadierna saknas vingar helt. Nyömsade tvestjärtar är vita. De tvestjärtar som förekommer i Sverige är, som adulta, typ 1-1,5 cm från frons till bakkroppsspets. |
||||||||||||||||||||||||
Tvestjärtar i Sverige/ nyckel(täckvingar/framvingar [B] och, i förekommande fall, synlig del av bakvingar [C] enligt förklaring till höger)
|
Vanlig tvestjärt Forficula auricularia
En del tvestjärtsarter har mycket små bakvingar och hos några saknas de helt. |
||||||||||||||||||||||||
|
|
Busktvestjärten (bilden till vänster och nr 3 i nyckeln ovan) är minst av de svenska hjärtfotade tvestjärtarna. Ingenting av bakvingarna syns utanför täckvingarna. På bilden en hona. Tvestjärtshonorna har 8 synliga bakkroppssegment (hannarna 10) och tänger där inre kanten av de båda skänklarna (cerci) är nästan parallella. Hos tvestjärtarhannarna är tångens skänklar mer böjda så att det bildas ett ovalt/runt mellanrum mellan dem när tången är stängd. (Cerci av annat utseende hittar man även hos andra insekter, t.ex. silverfiskar och dagsländor)  Allmänt om insekternas morfologi. |
||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||