 Grön bärfis (Grönt stinkfly) Palomena prasina |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
Grön bärfis (tidigare Grönt stinkfly) är vanlig över så gott som hela landet. Den trivs på blommor och buskar och bär. Som de övriga arterna i familjen bärfisar - Pentatomidae - har den 5-ledade antenner och 3-ledade fötter. Grönt är det gröna stinkflyet däremot inte alltid; framåt hösten när övervintringen närmar sig blir den här bärfisen brun för att återfå sin gröna färg först på våren. Som alla skinnbaggar är grönt stinkfly försett med en snabel med vilken det suger i sig födan. När snabeln inte används ligger den uppfälld under kroppen. Fler gröna bärfisar: Chlorochroa juniperina |
||||||||||||||
|
Bärfisarnas stinkkörtlar - där den obehagliga lukten utsöndras - sitter på undersidan av mellankroppen. |
Som alla skinnbaggar har grönt stinkfly en hemimetabol utveckling med stadierna ägg, larv och imago. Larven ömsar hud normalt 5 gånger och ändrar utseende varje gång. En larv i ett tidigt - vinglöst - stadium syns till höger på bilden ovan. Först som fullvuxen har vingarna utvecklats helt så att den kan flyga. |
|||||||||||||
| Grönt stinkfly övervintrar som fullvuxen. | ||||||||||||||
|
Grönt stinkfly är som fullvuxen ungefär 10-15 mm lång. |
||||||||||||||
bärfisar Pentatomoidea  vanlig bärfis rödbent stinkfly Picromerus bidens Rhacognathus punctatus Troilus luridus Chlorochroa juniperina Chlorochroa pinicola strimlus Graphosoma lineatum Neottiglossa pusilla Zicrona caerulea rapssugareANDRA SKiNNBAGGAR: sköldskinnbaggar Eurygaster testudinariataggbärfisar Acanthosoma haemorrhoidale Cyphostethus tristriatus Elasmucha grisea Elasmucha fieberibredkantskinnbaggar Coreus marginatussmalkantskinnbaggar Myrmus miriformisfröskinnbaggar riddarskinnbagge grankottskinnbagge björkfröskinnbaggemållskinnbaggar Piesma maculatumnäbbskinnbaggar allmän näbbskinnbaggeskinnbaggar som lever i/på vatten skräddare vattenskorpionallmänt om insekter hemimetabol utveckling insekternas morfologi |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||