barkskinnbaggar tornbenskinnbaggar bredkantskinnbaggar smalkantskinnbaggar krumhornskinnbaggar sköldskinnbaggar bärfisar eldskinnbaggar fröskinnbaggar styltskinnbaggar mållskinnbaggar nätskinnbaggar fältrovskinnbaggar vägglöss näbbskinnbaggar rovskinnbaggar ängsskinnbaggar strandskinnbaggar skräddare vattenmätare svartskinnbaggar vattenlöpare vattenspringare vattenskorpioner taggskinnbaggar Acanthosoma haemorrhoidale vattenbin vitmosseskinnbaggar vattenfisar dvärgskinnbaggar pysslingskinnbaggar buksimmare dvärgryggsimmare ryggsimmare blåsskinnbaggar

HETEROPTERA skinnbaggar
DET VETENSKAPLiGA NAMNET:	HETEROPTERA kommer från grekiskans   'eteros (heteros) = olik; annorlunda. ptera = vingar   och syftar på vingarnas utseende.   Skinnbaggarnas framvingar består av en inre läderartad del och en yttre tunn del. Så här ser det ut:   På bilden syns också skutellen - det trekantiga partiet mellan vingarna - som ofta är ofta stor och tydlig hos skinnbaggarna. (Skutellen bildas av ryggplåten på andra mellankroppssegmentet.)   En del skinnbaggar - t.ex. vägglössen - saknar fullbildade vingar och andra - t.ex. sköldbärfisarna - har en skutell som täcker hela bakkroppen.
STADiER:	HEMiMETABOL UTVECKLiNG   'ämi (hämi) = halv metabolä = förvandling   ===> ofullständig förvandling   ägg -> larv -> vuxen
VAR HiTTAR MAN DEM?	På blåbär förstås! Bland annat. Många skinnbaggar suger i sig sin föda från blad, frön, bär med mera men det finns också många arter som lever som rovdjur. En och annan skinnbagge (till exempel allmän näbbskinnbagge) används också som skadedjursbekämpare. Mest känd bland skinnbaggarna är förmodligen den vanliga bärfisen som i försvar kan avge en obehaglig lukt.   Förutom alla skinnbaggar som lever bland blommor och buskar så finns det några - t.ex. skräddare, ryggsimmare, vattenbin och de snorklande vattenskorpionerna ("snorkeln" utgår från bakkroppen) - som lever i vatten. Även om t.ex. rygg- och buksimmare och vattenskorpioner huvudsakligen lever under vatten så tar de sig gärna en flygtur då och då.   En skräddare (Gerris sp.) spanar efter (och/eller känner efter vibrationer från) byte på vattenytan.     Man kan också ha oturen att hitta skinnbaggar inomhus; i skrymslen och vrår, bakom tapeter och tavlor kan den sitta, den "fruktade", ca 5 mm långa, brunröda vägglusen - Cimex lectularius. Om natten kommer den fram och suger blod av sovande människor.   Vägglöss var för övrigt inblandade när författaren Dan Andersson dog 32 år ung på ett hotellrum i Stockholm år 1920. Intressant nog var det inte småkrypen som var skadliga. Det var däremot giftet som användes för att bli av med dem. Hotellet han tog in på hade gett rummet en illa genomförd cyanvätebehandling.
VAD GÖR DE OM ViNTERN?	Skinnbaggarna övervintrar som ägg, larver eller fullbildade. Många bärfisar övervintrar som vuxna. Den fullvuxna "enbärsbärfisen" Cyphostethus tristriatus kan man t.ex. hitta övervintrande i en enbuske. De flesta vattenlevande skinnbaggar övervintrar som fullbildade. En del kryper upp på land medan andra övervintrar i bottenslammet.
LARVER:	Alla insektslarver ser inte ut som larver! Larverna av de insekter som har ofullständig förvandling är ofta mer lika den vuxna insekten än de är lika en "standardlarv". Skinnbaggelarven ömsar hud ett antal gånger och blir för varje gång allt mer lik den vuxna. På bilden en larv (i ett av de tidigare, helt vinglösa, stadierna) av arten Palomena prasina - Grönt stinkfly.
MATVANOR:	Bland skinnbaggarna finns både växtätare och rovdjur. Alla skinnbaggar är utrustade med en sugsnabel och med den suger de i sig födan. De flesta är vegetarianer och suger i sig födan ur växter - en del är specialiserade på en eller några få växter ur samma familj medan andra kan välja mellan flera olika växter.   På bilden nedan demonstrerar en törstig kantskinnbagge hur man dricker dagg med sugsnabel.       Fastare föda har skräddaren på bilden här nedanför fått tag i. En röd flicksländehanne (Pyrrhosoma nymphula) ramlade i vattnet och skinnbaggen hade turen att komma först (i hård konkurrens med ett gäng unga kärrspindlar som också satt och fiskade). I skinnbaggarnas sugsnabel finns två kanaler: genom den ena sprutar de in matsmältningsvätska i det de tänker äta och genom den andra suger de i sig födan.
ARTER:	593 skinnbaggar uppdelade på 34 familjer   Tre överfamiljer:   Geocorisae landskinnbaggar Amphibiocorisae vattenytlevande skinnbaggar Hydrocorisae vattenskinnbaggar
FAMiLJER:	Geocorisae landskinnbaggar   Aradidae barkskinnbaggar 22   "Bärfisar" Pentatomoidea   Acanthosomatidae taggskinnbaggar 8   Cyphostethus tristriatus   Acanthosoma haemorrhoidale   Elasmucha grisea   Elasmucha fieberi   Cydnidae tornbenskinnbaggar 9   Scutelleridae sköldskinnbaggar 6   Eurygaster testudinaria   Pentatomidae bärfisar 28   Vanlig bärfis   Grönt stinkfly   Rödbent stinkfly   Rödbent stinkfly - larv   Rhacognathus punctatus   Troilus luridus   Picromerus bidens   Zicrona caerulea   rapssugare   Chlorochroa pinicola   Chlorochroa juniperina   Neottiglossa pusilla   Coreidae bredkantskinnbaggar 10   Coreus marginatus   Rhopalidae smalkantskinnbaggar 11   Myrmus miriformis   Alydidae krumhornskinnbaggar 1   Pyrrhocoridae eldskinnbaggar 1 Eldlusen är röd med svart huvud, svarta ben och en svart rektangel på halsskölden. Bakom halsskölden har den fullbildade eldlusen en stor bakåtpekande svart triangel (skutellen) och två stora svarta runda fläckar. Ses ibland solbadande i stora grupper. (Eldlusen är inte den enda rödsvarta skinnbaggen.)   Lygaeidae fröskinnbaggar 81   grankottskinnbagge   björkfröskinnbagge   Berytidae styltskinnbaggar 8   Piesmatidae mållskinnbaggar 3   Piesma maculatum   Tingidae nätskinnbaggar 23   Reduviidae rovskinnbaggar 8   Nabidae fältrovskinnbaggar 13   Anthocoridae näbbskinnbaggar 32   Allmän näbbskinnbagge   Cimicidae vägglöss 4   Miridae ängsskinnbaggar 223   Rhabdomiris striatellus   Saldidae strandskinnbaggar 27   Thyreocoridae svartskinnbaggar 1   Dipsocoridae pysslingskinnbaggar 2   Ceratocombidae dvärgskinnbaggar 2   Microphysidae blåsskinnbaggar 6   Amphibiocorisae vattenytlevande skinnbaggar   Hydrometridae vattenskridare 2   Gerridae vattenlöpare/skräddare 10 bl.a. släktet Gerris -   skräddare     Veliidae bäcklöpare 4   Hebridae vitmosseskinnbaggar 2   Mesoveliidae vattenspringare 1   Hydrocorisae vattenskinnbaggar   Nepidae vattenskorpioner 2   stavliknande vattenskorpion   Naucoridae vattenbin 1 vattenbi - Ilyocoris cimicoides Ilyocoris cimicoides - vattenbi   Aphelocheiridae flodbottenskinnbaggar 1 Aphelocheirus aestivalis Vattenfis   Notonectidae ryggsimmare 5   Corixidae buksimmare 35   Pleidae dvärgryggsimmare 1       Allmänt om insekter - text Hemimetabol utveckling Morfologi
KÄLLOR MM:	Uppgifterna om antal arter i Sverige kommer från Sveriges Entomologiska förening.