Florsländor - Hemerobiidae



 
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Florsländor
Hemerobiidae
 
De 28 kända svenska arterna i familjen florsländor är ofta små och brunbeige. Vingarna har gaffelgrenade ribbor i framkanten och gott om längsgående ribbor. Flera har "streckmarkerade" längsribbor.
 
Det är inte bara utseendemässigt de liknar guldögonsländor, de delar också dessas förtjusning i bladlöss och "bladluslejon" används som namn på larver av såväl guldögonslända som florslända. Bild på en larv som håller på att sätta i sig en mjöllus finns på sidan om mjöllöss ("vita flygare").
 
Det finns flera arter som är svåra att skilja åt.
 
Och en och annan som ser ganska speciell ut:
Drepanepteryx phalaenoides
Florsländor har fler längsgående
vingribbor än guldögonsländorna.
 
Som alla nätvingar genomgår florsländor en fullständig förvandling; de har en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.
 
Larven slukar bladlöss med god aptit, växer och ömsar hud några gånger. När larven vuxit klart förpuppas den och ut ur puppan kliver så småningom den fullbildade florsländan.

ORDNiNGNÄTViNGARNeuroptera
FAMiLJ   Florsländor   Hemerobiidae

 
 
 
 
ANDRA NÄTViNGAR
 
guldögonslända
Drepanepteryx phalaenoides
kamouflerad larv