|
|
|
De stora glänsande ögonen ger guldögonsländorna en närmast rådjursvän look. Men skenet bedrar! Som larver är de glupska rovdjur. Så begivna på bladlöss är de att man faktiskt kan köpa dem som biologiskt bekämpningsmedel! NEUROPTERA Nätvingar  |
|
|
|
|
||||
|
NEUROPTERA Nätvingar i SVERiGE |
||
|
DET VETENSKAPLiGA NAMNET: |
NEUROPTERA kommer från grekiskans neuron = ordets ursprungliga betydelse: sena; bågsträng -> nerv ptera = vingar Namnet syftar förstås på vingarnas utseende. |
|
| STADiER: | HOLOMETABOL UTVECKLiNG 'olos (holos) = hel metabolä = förvandling ===> fullständig förvandling ägg ==> larv ==> puppa ==> imago Ägg av guldögonslända. |
|
| FAMiLJER & ARTER i SVERiGE: | 63 arter (representerande 6 familjer) har hittats i Sverige:
|
|
| MATVANOR: | En del nätvingar äter ingenting som vuxna eller kanske bara lite pollen och nektar eller honungsdagg, andra äter småkryp som till exempel bladlöss (sländan på bilden högst upp sitter och äter en bladlus). Som larver äter nätvingar spindlar och insekter med god aptit och används som skadedjursbekämpare. Guldögonsländorna hör, tillsammans med bl a nyckelpigorna och blomflugornas larver, till bladlössens mera kända fiender. Guldögonsländornas larver kallas för övrigt bladluslejon. Bild på en nätvingelarv som äter mjöllöss finns på sidan om mjöllöss. På våren hittar man ofta övervintrade gröna guldögonsländor i sommarstugefönster och liknande. |
|
|
|
→ Allmänt om insekter - text → Holometabol utveckling → Insekternas morfologi |
|
| KÄLLOR MM: | Uppgifterna om antal arter i Sverige kommer från
Sveriges Entomologiska förenings hemsida. |
|
| BiLDER: | På bilden högst upp en Chrysopa perla. |
|
|
|
||