Flicksländor

Sjöflickslända - Enallagma cyathigerum

En hanne av arten
sjöflickslända - Enallagma cyathigerum -
på spaning i gräset. Mittemellan de två stora fasettögonen sitter tre punktögon - oceller - ordnade i en triangel uppe på huvudet.

Sjöflickslända - hanne
Från panna till bakkroppsspets är sjöflicksländan ca 30 - 35 mm.

De äkta flicksländorna håller ihop sina vingar när de vilar.

Sjöflickslända
är en av de 12 svenska arterna inom familjen äkta flicksländor.

Sjöflicksländan
är mycket vanlig i hela landet landet och flyger juni-augusti.

Det finns flera flicksländearter med blåfärgade hannar (och honor) och de är svåra skilja åt.

Bakkroppens svarta teckningar - som gett flera av arterna deras svenska namn - kan variera rejält.

Att hannen till vänster är en sjöflickslända kan man i alla fall börja misstänka om man konstaterar följande:
- han har breda blå skulderband på var sida om det svarta mittfältet på ovansidan av thorax.

- åttonde och nionde bakkroppssegmenten är blå på ovansidan.

Säkrast är dock att titta på hannens bakkroppsspets.

Sjöflickslända ↑
- hannens bakkroppsspets.

Hannen använder sin bakkroppstång under
parning och äggläggning då han håller tag i honans mellankropp och huvud.

flicksländor i parning
(bild)

Sjöflickslända - hona

När honorna fått sin slutliga färg är de gråbruna eller blå med svarta teckningar.

Både hanne och hona har har vanligtvis mindre svart på sidorna av thorax än de övriga flicksländorna med blå hannar. Jämför med hannen på bilden nedan (Mörk U-flickslända Coenagrion pulchellum).

Sländan till höger är en mörk U-flickslända med ett "extra" - om man jämför med sjöflicksländan - svart streck på sidan av thorax. Det strecket saknas normalt hos sjöflicksländan.

iNTE sjöflickslända!

Honan känns igen på den tagg hon har på undersidan av det åttonde bakkroppssegmentet.
↓

Äggläggningen sker i tandem och äggen sticks in i växter. Endofytisk kallas denna typ av äggläggning. Många andra trollsländor lägger äggen direkt i vattnet (inte i växter utan exofytiskt).

Sjöflickslända
har som alla trollsländor en hemimetabol utveckling med stadierna ägg, larv och imago. Utvecklingen är flerårig.

Som larv lever den här flicksländan precis som övriga trollsländor som rovdjur i vatten.

Längst bak på bakkroppen har flicksländelarver - till skillnad från de egentliga trollsländorna - tre gälblad där syret tas upp. Gälbladen fungerar också att simma med; flicksländelarver simmar ofta genom att svänga bakkroppen åt sidorna, som en fisk.
(Bild på flicksländelarv - ej artbestämd).

När larven vuxit klart klättrar den upp på något strå och ut ur den sista larvhuden kliver den fullbildade sländan. Därefter tar det ytterligare någon en liten tid innan sjöflicksländan är könsmogen och fått sina vuxna färger.
Bild på flickslända som kryper ur sitt larvskal finns under Jungfru- och flicksländor - introduktion.